| |
|
Rosenlund Släktdatabas
|
 |
|
 ca 1540 - 1613 (73 år)
-
| Namn |
Simon Haraldsson |
| Födelse |
ca 1540 |
Virestad, Kronobergs län  [1] |
- Uppskattat efter faders och dotters födelse.
Lindkvist anger ca 1550, men då skulle han bara ha varit ca 11 år vid dottern Kerstins födelse.
|
| Kön |
Man |
| Yrke |
Almås, Virestad, Kronobergs län [2] |
| Bonde |
| Yrke |
Almås, Virestad, Kronobergs län [2] |
| Nämndeman |
| Bosatt |
Virestad, Kronobergs län [3] |
|
|
| Post-IDnummer |
I39364 |
| Död |
1613 |
Almås, Virestad, Kronobergs län [4] |
| Orsak: Vådaskjutning |
- Bengt i Kruseböke avlossade ett skott som träffade Simon i armen. Han avled senare, av sviterna.
|
| Person-ID |
I39364 |
Hans Rosenlund |
| Senast ändrad |
14 Aug 2021 |
| Barn |
| + | 1. Kerstin Simonsdotter, f. ca 1561, Almås, Virestad, Kronobergs län d. Ber 1640, Skogen, Loshult, Kristianstads län (Ålder 79 år) |
| | 2. Jon Simonsson Broke, f. ca 1575, Almås, Virestad, Kronobergs län |
| + | 3. Bengta Simonsdotter, f. ca 1576, Almås, Virestad, Kronobergs län |
| | 4. Sissa Simonsdotter, f. ca 1580, Almås, Virestad, Kronobergs län |
| | 5. Bengt Simonsson, f. Almås, Virestad, Kronobergs län |
| | 6. Måns Simonsson Brokin, f. ca 1587, Almås, Virestad, Kronobergs län d. eft Mar 1613 (Ålder > 26 år) |
| + | 7. Harald Simonsson, f. ca 1590, Almås, Virestad, Kronobergs län d. 1662, Vislanda, Kronobergs län (Ålder 72 år) |
|
| Familjens ID |
F11347 |
Familjeöversikt | Familjediagram |
| Senast ändrad |
14 Aug 2021 |
-
-
| Noteringar |
- Anfader till bl. a. författaren Per Lagerqvist, polarforskaren Salomon August Andrée, prästen och nykterhetskämpen Peter Wieselgren.
|
-
| Källor |
- [S3757] (www.bolindkvist.se) (Tillförlitlighet: 2).
- [S1664] (Tillförlitlighet: 2).
- [S1234] Stenelo, Mikaël, Stenelo, Mikaël, Anbytarforum (Tillförlitlighet: 2).
- [S1665] 13 Mar 1613, Laga ting (ref av Hallberg, Rolf) (Tillförlitlighet: 2).
Referat av Rolf Hallberg: Berättelse om dråpet som Bengt i Kruseböke gjorde på Simon i Almås.
Till att börja med hade Bengt i Kruseböke kommit till Måns i Almås för att beställa ett bösselås. Det skedde på fredagskvällen och Måns Brokin lovade honom att han skulle få låset på lördagskvällen. När Bengt fått det löftet gick han till Pär Jönsson i Fälhult för att skaffa sig en bössepipa. I Fälhult bodde också Bengts syster. Hon bjöd honom på öl, så det blev senare än Bengt hade tänkt. Då ville systern att han skulle gå till sängs för att sova. Det ville inte Bengt för vägen till kyrkan i Hallaryd skulle bli för lång på söndagsmorgonen. Han gick i stället samma väg tillbaka till Almås. Ditkommen knackade han på låssmedens stugdörr, och frågade efter låset, som han hade beställt. Låssmedens tjänstepiga öppnade och Bengt frågade var smeden var. Hon svarade: ”Han är borta i gärdet och ligger och vilar sig.” Då bad Bengt att hon skulle följa honom dit. Det gjorde hon. När han kom fram hälsade de, skämtade och skrattade. Bengt vred ner sitt gevär på armen, menandes att skjuta i vädret för skojs skull. Då kom gamle Simon ut ur sin koja och kom i vägen. Bengt blev förfärad. Simon frågade vem som sköt honom. Hans son Brokin svarade: ”Det gjorde Bengt i Kruseböke” Samtidigt steg han lite ifrån Bengt och skrek: ”Du ska för tusan knävlar få för att du sköt min far!” Men Bengt ursäktade sig och sa: ”Stopp, jag menade det inte!” Men strax sköt Brokin av honom armen. Simon ropade: ”O min son, blev du också skjuten?” Brokin svarade: ”Nej, men jag sköt min bäste vän.” Simon frågade vem han skjutit. ”Det var Bengt i Kruseböke.” sa Brokin. Då sa Simon: ”Brokin jag är rädd att du hämnades för snart. Jag blev bara skjuten lite i armen.”
I tinget blev Botill i Wahre och Pär Nilsson förhörda om sanningen om platsen och förhållandet, när Simon i Almås blev ihjälskjuten av Bengt Suenson i Kruseböke. De berättade att Bengt hade stått vid en gärdsgård och sköt av sin bössa. Inte långt därifrån hade Simon byggt sig en koja. Bengt hade vänt bössan avsides, och när skottet träffade Simon hade avståndet varit ungefär 9 alnar. Simons son Brokin och en dotterson stod båda bredvid Bengt när han sköt. Varken de eller någon annan visste att Bengt hade någon avund eller trätomål med Simon. Därför har nämnden var för sig, samt med de två som förhörts gjord på lagboken med deras högsta ed, att med beaktande av alla omständigheter, inte annat kunde förstå än att mandråp har skett med våda och inte med vilja. Därför dömdes att Bengt skulle göra en 12-manna ed, som han tidigare hade utfäst, på Häradstinget. Att han aldrig hade menat eller velat skada Simon eller visste att Simon stod i vägen, när han vände sin bössa och sköt. Och efter att Bengt på så sätt med ed och lag befriat sig, kunde häradsrätten inte döma honom att mista livet. Utan efter 2:a kapitlet i dråpmålsbalken döma till vådabot.
Alltså dog Simon Haraldsson av skottskadorna han tillfogades av Bengt i Kruseböke. Trots att Simon själv tyckte att det bara var lite i armen. Kanske fick han blodförgiftning liggande i sin koja. Däremot dog inte Bengt, som fick armen avskjuten. Och Måns Brokin ställdes inte till svars för det.
|
|
|
|
