| |
|
Rosenlund Släktdatabas
|
 |
|
 1887 - 1941 (54 år)
-
| Namn |
Ola Jeppsson |
| Födelse |
8 Feb 1887 |
Vittskövle, Mörrum, Blekinge län  [1, 2] |
| Kön |
Man |
| Yrke |
från 1918 till 1940 [2] |
| Riksdagsman |
- Folkpartist. Förste v talman 1937-40
|
| Yrke |
från 7 Jun 1930 till 24 Sep 1932 [2] |
| Statsråd |
|
|
| Yrke |
från 1938 |
Gotland [2] |
| Landshövding |
| Post-IDnummer |
I51342 |
| Död |
17 Jun 1941 |
Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län [1, 2] |
| Orsak: Hjärtinfarkt |
- infarctus mycoardit + myocardit chron.
|
| Person-ID |
I51342 |
Hans Rosenlund |
| Senast ändrad |
10 Nov 2019 |
| Familj |
Amanda Svensson, f. 5 Aug 1889, Rävabygget, Mörrum, Blekinge län d. 22 Okt 1970, Mörrum 2(21), Mörrum, Mörrum, Blekinge län (Ålder 81 år) |
| Vigsel |
27 Dec 1919 |
Mörrum, Mörrum, Blekinge län [2] |
| Barn |
| | 1. Jeppe Mauritz Jeppsson, f. 22 Jun 1920, Karlshamn, Blekinge län d. 4 Okt 2002, Mörrum 6(25), Mörrum, Mörrum, Blekinge län (Ålder 82 år) |
| | 2. Anna Maria Viola Jeppsson, f. 10 Sep 1921, Vittskövle, Mörrum, Blekinge län d. 4 Feb 2002, Norje 15(18), Norje, Ysane, Blekinge län (Ålder 80 år) |
| | 3. Otto Ivar Jeppsson, f. 19 Dec 1927, Vittskövle, Mörrum, Blekinge län d. 20 Jul 1994, Mörrum 6(25), Mörrum, Mörrum, Blekinge län (Ålder 66 år) |
|
| Familjens ID |
F15373 |
Familjeöversikt | Familjediagram |
| Senast ändrad |
10 Nov 2019 |
-
-
| Foton |
 | Ola Jeppsson
Riksdagsman, landshövding
Källa: Listerlandet |
-
| Noteringar |
- J var en klok och driftig jordbrukare och anslöt sig tidigt till den ekonomiska föreningsrörelsen, närmast som representant för odlingen av fabrikspotatis. Vägväsendet, då ännu ej förstatligat, fann han alltför betungande för jordägarna och engagerade sig i denna fråga först på det kommunala planet, där han även i övrigt togs flitigt i anspråk, och sedermera i riksdagen och som kommunikationsminister. Hans anföranden under de första riksdagsåren begränsades i stort sett till dessa och liknande frågor. I de större debatterna av politisk karaktär höll han sig i bakgrunden ännu vid partisprängningen 27 maj 1923. För honom såsom sedan ungdomen organiserad nykterhetsman var det en självklarhet att följa C G Ekman till det då nybildade frisinnade folkpartiet.
En mera central politisk roll kom J att spela från 1933 i samband med det sk välfärdsutskottet och den överraskande uppgörelsen om jordbrukets och arbetsmarknadens krisfrågor mellan den socialdemokratiska regeringen och majoritetsgruppen inom dåvarande bondeförbundet under ledning av Axel Pehrsson-Bramstorp. J var visserligen inte ledamot av utskottet, men under dess utdragna arbete, då statsminister Hansson förde ingående förhandlingar vid sidan av utskottet med såväl vissa av dess ledamöter som utomstående riksdagsmän, slöt sig J till den minoritet inom frisinnade partiet, som förordade och i de avgörande voteringarna stödde denna uppgörelse, "kohandeln", mot partiets egna representanter. Det är klarlagt (Nyman), att J — till skillnad från flertalet liktänkande inom partigruppen — redan från början markerat sin sympati för uppgörelsen: "Jag önskar i första hand samverkan mellan samtliga partier, i andra hand mellan socialdemokraterna, bondeförbundet och oss". J:s härigenom vunna auktoritet gjorde honom till den främste talesmannen för denna grupp, vilken eljest genom parti-sprängningen 1923 och splittringen nu gav utomstående kritiker anledning framställa partiet såsom icke förhandlings- eller handlingsdugligt.
Härigenom kom J att också bli något av nyckelman vid den nybildning av de frisinnade och liberala partierna som beslöts påföljande år och resulterade i Folkpartiet. I den blandade kommitté som tillsattes för att utarbeta det nya partiets program ingick J. Han blev också ordf i det nya partiets verkställande utskott och därmed ledare för dess riksorganisation. Ledarefrågan inom riksdagsgruppen ordnades först vid 1935 års början, då J trädde tillbaka som fungerande ordf i andrakammargruppen och ersattes med Gustaf Andersson i Rasjön, medan Felix Hamrin kvarstod som förstakammargruppens talesman. J blev nu andre v talman.
Härmed var J:s aktiva politiska bana avslutad. 1937 avancerade han till förste v talman, och påföljande år utnämndes han till landshövding på Gotland. På detta arbetsfält odlade han samma intressen som under sin statsrådstid i den andra Ekmanska regeringen, nämligen förbättring av vägväsendet samtidigt med strävanden att lätta jordägarnas bördor för väghållningen, öns fastlandstrafik och länets skolförhållanden. Väl bekant från sin hembygd med ett småläns bekymmer kom han bra överens med gotlänningarna liksom de med honom. Han omvittnas ha varit enkel och flärdfri, tolerant mot oliktänkande, rättfram och trohjärtad. Hans tid på Gotland blev tyvärr kort. 1941 rycktes han bort, 54 år gammal.
(Källa: Listerlandet)
|
-
| Källor |
- [S1065] Bergheim, Sebastian. Bygger i grunden på Folke Johanssons forskning om Listerlandet, Listerlandet, (https://db.lister-gen.se) (Tillförlitlighet: 2).
- [S1203] Svenskt Biografiskt Lexikon, (https://sok.riksarkivet.se/Sbl), https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=12077 (Tillförlitlighet: 2).
Svenskt biografiskt lexikon (art av Manne Ståhl), hämtad 2019-11-10
|
|
|
|
